"Stor nog att älska, stor nog att sörja" : En litteraturstudie om bemötandet av barn i sorg

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för hur sorg hos barn som förlorat en nära anhörig kan ta sig uttryck samt hur bemötande av barn i sorg där anpassning är målet kan se ut. Studiens frågeställningar är följande: 1. Vilka uttryck kan sorg hos barn ta? 2. Hur kunde bemötandet av barn i sorg se ut? Till den teoretiska referensramen inkluderas följande teorier: Cullbergs teori om den traumatiska krisens faser, Wordens teori om sorgeprocessens uppgifter samt Bowlbys anknytningsteori. Den resterande teoretiska referensramen innehåller två delar där den första delen behandlar sorg hos barn och består av barn förståelse av dödsbegreppets innebörd, ett dödsfalls påverkan hos ett barn, omedelbara kris- och sorgereaktioner, efterreaktioner samt avvikande sorgereaktioner. Den andra delen fokuserar på stöd för barn i sorg och innefattar professionalitet i arbetet med barn i sorg samt bemötande av barn i sorg. Som metod har litteraturstudie valts och analysmetoden är innehållsanalys. Får att få ett resultat har 12 relevanta artiklar inkluderats, bearbetats och analyserats. Resultatet av studien är att ett barns sorge-mönster och reaktioner alltid är individuella och påverkas av faktorer som utvecklingsnivå samt den kognitiva, emotionella och sociala mognadsgraden. Barn upplever en rad olika fysiska, emotionella och kognitiva reaktioner samt beteendesymptom vid en förlust. Ibland kan sorgen utvecklas till komplicerad sorg där individen förblir i ett sorgetillstånd var det ej sker några framsteg mot ett slutförande av sorgeprocessen, vilket kan leda till en psykisk funktionsnedsättning. Stödet till barn i sorg kännetecknas av att det behöver vara så adekvat som möjligt. Essentiellt för ett adekvat stöd och bemötande är framför allt att barns individuella reaktioner och behov bör tas i beaktande. Därigenom behövs kunskaper och färdigheter i barns utveckling och sorgeprocess. Stödet behöver vara tillgängligt och den professionella behöver vara emotionellt närvarande samt sträva till en öppen kommunikation. Denne bör vara beredd att ingripa i ett tidigt skede och hitta lämpliga stödformer samt tillsätta ett specialistingripande vid behov. Stödet behö-ver alltid vara tillräckligt och ges under hela sorgeprocessen. Stödet till barn i sorg bör alltid karaktäriseras av att vara målinriktat med det primära målet att återställa barnets tidigare funktionsnivå samt en strävan till att möjliggöra normalisering och anpassning. Individen kan använda sig av olika copingstrategier för att nå anpassning.The aim of the study is to create an understanding of the expressions of grief in children who have lost a close family member and how to treat bereaved children when coping is the goal. The questions are: 1. How can symptoms of grief be expressed by bereaved children? 2. How can professionals treat bereaved children? The theoretical framework includes following theories: Cullbergs crises theory, Wordens theory of the four tasks of grief and Bowlbys attachment theory. The remaining theoretical framework consists two parts where the first part discusses children’s understanding of death, impact of loss on children, the sudden and the following reactions to crisis and loss and complicated reactions. The other part includes professionalism in working with bereaved children and the treatment of bereaved children. The method is a literature study with content analysis as an analyzing method. 12 relevant articles have been included and analyzed. The result of this study showed that children’s reactions to grief are individual due to the cognitive, emotional and social development. Bereaved children experience a variety of physical, emotional and cognitive reactions and symptoms. The grief can also become complicated which in turn can lead to mental impairment. The support for bereaved children needs to be adequate. Essential for an adequate support is the consideration of children’s individual reactions and needs. Professionals need to receive relevant training in children’s development and bereavement process. The support needs to be accessible and the professional should to be emotionally available. He or she should aim for an open conversation and be prepared for an early intervention. Appropriate support methods should be used and if needed specialists should intervene. I also important that the support is sufficient and provided throughout the whole bereavement process. The support for bereaved children should be characterized as goaldirected with the primary goal to restore earlier function and to facilitate normalizing and coping. The individual can use several coping strategies to reach an adjustment to grief